Du & jag, Zigge
Jag behöver inte ens säga att allt cirkulerar kring Zigge just nu. Han har nu varit med oss i fem veckor och killen växer så att det knakar. På dessa veckor har han nästan dubblat sin vikt och lärt sig massor - eller i alla fall en del. Men för varje sak han lärt sig känns det som en milstolpe i våra liv.
För mig var det extra fina dagar när Zigge kom och bodde med mig i stan en hel vecka. På den tiden lärde vi oss bland annat att säga till när man vill ut, åka hiss, att man inte behöver hälsa på alla människor/hundar man möter/ser, tålamodigt vänta på maten tills matte säger "varsågod" och att stan också är en plats man kan trivas på. Vi har träffat många, oh så många, nya kompisar och ätit upp en av mattes sockor och tuggat sönder en skosula. Lite hyss får matte leva med eftersom Zigge-liten trots allt bara är 12,5 veckor gammal.
Roligt är det också när man möter så mycket folk på alla promenader som bara smälter av Zigge. Många kan inte motstå att hälsa på vår lilla björn och det har Zigge absolut igenting emot. Däremot börjar han bli rätt rufsig av sig så mamma har börjat fundera på en trimmning - till min stora förskräckelse eftersom jag är smått förälskad i att han i princip alltid har en "morgonlook". Och alltid efter att man varit ute har vår lilla björn förvandlats till en liten isbjörn med snö all over.
Yes - I'm in love.
Liten och jag spenderade som sagt en vecka i stan - förra veckan - och vi trivdes väldigt bra. Tomt som attan kommer det vara nu när han ska vara med mamma de kommande dagarna. I övrigt har jag hunnit ha gäster från Hesa, flera filmkvällar åka på bio och annat roligt stuff.