Amanda Ehn

 

Crazy. Nåja, jag kan äntligen säga att jag börjar vara inne i rullorna som familjeredaktör trots att vi denna vecka träffats head-on av en grym nyhetstorka. Även jag på familjesidan känner av den och letar febrilt land&ö-rike runt för att hitta något att fylla mitt dagliga uppslag med. Hittills måste jag säga att jag är ganska nöjd med min insats - får hoppas att alla andra är det också. Visst finns det saker att finslipa på än, men för att för första gången på riktigt kastats ut i tidningsvärlden är jag mer än nöjd. 

 

Trots all kaos, stress och utmaningar jag stött på måste jag ännu säga att jag trivs och hittar konstant nya vänner bland mina kollegor. I veckan har en ordinarie kommit tillbaka från semestern och jag måste erkänna att jag gillar henne massor. Jag ser lite av mig själv i henne och jag känner hopp när jag ser att om hon klarar sig i branschen så kanske jag också gör det.

 

Så, denna vecka när jag inte behövt jobba övertid för att hinna med allt jag ska ha gjort och förvånande nog haft ork över efter jobbet så tog jag en kväll och åkte på upptäcksfärd. Fyra timmar och 200km senare kom jag hem en gnutta lyckligare. Alltså vilka platser de finns på dessa öar! 

 

Så. Mycket vatten på bilderna men jag har förståss yrat till en hel drös andra ställen som helt enkelt inte fastnade på bild. Galet vackra platser och jag börjar mer och mer inse att min tid på Åland så småningom lider mot sitt slut. Det river lite i hjärtat på mig och jag förvånas hur stark min känsla av att ”nej! jag vill inte åka än!” är. 

 

Nu ska jag återgå till jobbet (är på lunch nu) och tagga inför sommarfest med kollegorna imoron, fredag. Sen är det helgjobb på lördag som gäller och på söndag blir det ett återseende av en Sion-vän! And soon, I'll see you all in Vasa - I'll be home sooner than you think!